Att stjärnor är en favorit det vet vi. Men att det stora traumat skulle uppstå när adventsstjärnorna plockades bort det hade vi svårt att förstå. Hon börjar komma över det nu, men en stjärna uppe har vi sparat och julgransmattan, dom försvinner till helgen. Vi fick lov att jula ut lite varsamt i år eftersom vi har en stjärnälskande dotter som annars skulle stått på barrikaden om vi tagit bort alla med en gång. Nu var det nog så sorgligt att stjärnan i vardagsrummsfönstret försvann. Kom över det något så när när hon fick en Lilla My som hänger i sitt paraply att hänga upp.
Hon sjunger om stjärnan, pratar om stjärnan på himlen och hon läser om stjärnor. Hon gillar den biten bäst av alla i pusselbollen och hon älskar attt titta på stjärnorna på himlen om kvällen.
Hon är vår stjärna !
Hon som lyser så starkt och är så närvarande på alla sätt och vis. Hon är ljuset vi väntade på. Ljuset vi längtade efter. Nu är vår Stjärna äntligen här och vi kan få njuta av den stjärnglans hon sprider i kring sig.
Åh, jag längtar efter er! Skype nån stund i helgen? KRAMAR
SvaraRadera