tisdag 27 september 2011

3 månader !

Idag för tre månader sedan fick vi vår lilla tös.
Hon växer så det knakar och nya ord kommer varje vaken stund.
Det är lika svårt att förstå att det "Bara" gått tre månader sedan vi träffades för första gången, hon känns så självklar i familjen som om hon alltid funnits hos oss. Samtidigt som det känns som om det var alldeles nyss som vi såg henne komma i korridoren, och vi med våta ögon tog emot denna underbara lilla vackra Blomma i vår famn. Hon tog en omedelbar plats i våra hjärtan och vi satt där i soffan och bara tittade på varandra.
Jag kan nästan inte fatta att all den långa väntan som ständigt var så närvarande och så oförutsägbar bara tog slut i ett ögonblick, när hon kom i rummet var all väntan som bortblåst, all irritation över dålig information om vad som hände i landet allt bara försvann i ett trollslag.
Så satt vi där med ett barn i vår famn, nästan lite overkligt, och samtidigt alldeles alldeles underbart. Äntligen hade vi blivit föräldrar, tanken kändes svindlande då. Idag känns det så självklart, så underbart. Många är de gånger när jag kommer på mig själv att jag bara sitter och tittar på henne och tänker att vi haft en sådan tur som fått just detta barn, att hon passar så bra hos oss, hon är vår lilla pusselbit som saknades. Vårt livspussel blev att känns så helt och komplett när hon kom.
Ibland är det svårt att komma ihåg att det bara är tre månader sedan hon blev "Ny Fådd" det är lätt att glömma, när man har en småpratade snart gående liten 1åring vid sin sida. Hon har "Bara" haft sina föräldrar i tre månader också ska man komma ihåg.

Vår Adoptions Dag (som jag tror att vi kommer att kalla den för i vår familj) den 27 juni kommer vi alltid att fira, det kommer att vara en av våra högtidsdagar då vi flaggar med Sydafrikas flagga och tänder ljuset i den fina ljusstaken som vi gjort (läs min mammas särbo efter lite glada hurra rop och lite ritningar från mig och min mamma) tillsammans med den vackra skulpturen av giraff familjen som vi köpte vid Union Building. Kanske tittar vi på bilder och film från dagen, äter gott och verkligen minns vår vistelse i SA. Vi får se, när dottern blir större får hon vara med och skapa traditioner kring denna dag som verkligen är vår familjs högtidsdag. Hoppas att vi kan överföra en stolthet över sitt land till dottern så att hon också tycker att denna dag är viktig att fira inte bara för att det var första gången vi möttes. Så att hon inte tycket att vi tjatar ;) det kommer säkert att gå i perioder i allafall beroende på vilken ålder hon befinner sig i.

Idag när vi gick hem efter att besökt vår Kyrka och ätit lite sopplunch somnade hon i vagnen hem, när vi kom hem drog jag in vagnen i uterummet, låste upp dörren in och började plocka av henne kläderna, när jag var nästan klar slog hon upp ögonen tittade sig omkring, tittade på mig och sa med en härlig suck "Hemma" -Ja nu är du hemma sa jag, lyfte upp henne och bar upp henne till sängen, lade ner henne och hon tog tag i sin hund och somnade om.






Ja nu är hon verkligen Hemma !

3 kommentarer:

  1. Du skriver så fint och jag sitter här med tårar i ögonen - hon är verkligen fantastisk er lilla prinsessa! Jag blev så glad över att få träffa er en stund idag!

    Med önskan om allt gott, kramar /Camilla

    SvaraRadera
  2. Hej! Försökte skriva en gång men allt försvann, 3 månader redan, vilken tur ni hade som fick BB så himla snabbt, nu har det gått 18 månader för oss och det e så himla segt, det r otroligt vad man klarar av att ta sig igenom, hoppas allt e bra med er, verkar så iallafall:) vi hade ju så mkt kontakt innan. KRAM

    SvaraRadera
  3. Vad fint skrivet. Visst är det fantastiskt! Men pratar hon redan? Wow! Igår tyckte jag Amos började säga "dä(r)" eller "(t)itta då han pekade på saker, i vagnen på väg till Enyas dagis, men är inte riktigt säker :)

    SvaraRadera