Nio månaders väntan

I dag är det exakt 9 månader sedan våra handlingar landade i Sydafrika !

På torsdag är det ett år sedan alla handlingar blivit granskade av AC och vi fick klartecken att vi passade in på Sydafrikas krav och vårt vi fick äntligen se vårt könummer på väntelistan. Som vi kollat denna lista, bevakat och analyserat minsta lilla förändring. Sedan fick vi bara vara på listan i en månad för den 28 maj ringde vår handläggare och meddelade att nu fick vi börja samla papper. Då trodde vi att det skulle gå fort.......det tog två månader att få allt klart ! Alla dessa papper och fotografier, kopior på allt, alla intyg, semestrar och sjukskrivningar på ACs kontor och en Notarius Publicus som hade semester.......
Och nu sitter vi här nio månader senare sedan våra handlingar togs emot på kontoret i Pretoria och bara väntar.
Jag är optimist och har hoppats hela tiden att det skulle gå fort, men inte i min vildaste fantasi eller när jag försökt vara så realistisk som möjligt trodde jag att vi skulle få vänta i nio månader..... absolut max 6 månader var min förhoppning. Så idag är det tungt riktigt tungt. det kommer över en ibland att vi bara går och väntar.
Fast om jag vetat att vi skulle få vänta så här länge när vi skickade pappren vet jag inte om det blivit lättare att vänta. Med facit i hand kan jag bara konstatera att vi har överlevt nio månaders väntan och kommer säkert att klara av några månader till utan att bli helt tokig.
Dagens botten nåddes dock då jag trött efter ett dygn på jobbet skulle gå och köpa lite nytt garn kommer fram till butiken som har SEMESTER till på måndag......va trött man blir då, ibland behövs det inte mycket för att världen ska rasa lite gran, cyklade hem, satte mig i uterummet och lyssnade på regnet och tyckte lite synd om mig själv.
Nu har det gått över och det börjar bli dags att laga middag.
Med tanke på att vi väntat så länge kan det inte vara långt kvar nu, det kan inte dröja särskilt länge till förrän de kommer att ringa !